anklaga

(anklagade, anklagat, anklaga, anklagar)

Vad betyder anklaga?

1. beskylla
2. åtala
3. påstå att någon är skyldig till något (exempelvs ett brott); påstå att någon har gjort något (negativt)

Exempelmeningar som innehåller anklaga

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• – Det är tragiskt, men det går inte att anklaga ledning eller personal.
• Ibland kunde hon anklaga sig själv för att hon inte förmått leva så att hon övertygat mig.
• När jag talade om vad jag kände började han anklaga mig för att ha lurat honom att berätta genom att låtsas så tolerant.
• Anklaga mig inte, anklaga dig inte.
• Det skulle vara djupt orättvist att anklaga alla de miljöengagerade människor jag mött för att ha antidemokratiska tendenser.
• Därefter har steget för andra inte varit långt till att anklaga Onfray för det mest förbjudna, antisemitism, och se honom som Israelfientlig.
• Men ni får inte anklaga mig, ifall historien hvarken skulle bli intressant eller lustig.
• Ingen kan anklaga bokmässans arrangörer för att rädas det frivola anslaget.
• - Han har jävlarimej ingen rätt att komma här och anklaga mej för att handla med stöldgods, skrek Bertil.
• Hon hörde på honom som man hör på den som talar sanning, respektfullt, eftersom man inte får anklaga folk för att ljuga.
• Ända till sin död, för ett par år sedan, höll han på med att förklara och anklaga och urskulda.
• Kan man anklaga henne när hon försöker få så många som möjligt ?