SVENSK ORDBOK

beordrande.

Vad betyder beordrande?

Substantiv
  1. 1
    order; handlingen att beordra någon att göra något (med befogenhet att göra det)

Var används beordrande mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,0
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 899 451av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs beordrande?

Ett urval av böjningar av beordrande
BöjningGrammatisk form
beordrandegrundform
beordrandengrundform · obestämd · neutrum · plural
beordrandenagrundform · bestämd · neutrum · plural
beordrandetgrundform · bestämd · neutrum · singular
beordrandenasgenitiv · bestämd · neutrum · plural
beordrandensgenitiv · obestämd · neutrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
beordrande
beordrande
beordrandens
genitiv · obestämd · neutrum · plural
beordrandenas
genitiv · bestämd · neutrum · plural
beordranden
grundform · obestämd · neutrum · plural
beordrandet
grundform · bestämd · neutrum · singular
beordrandes
genitiv · obestämd · neutrum · singular
beordrandena
grundform · bestämd · neutrum · plural
beordrande
grundform · obestämd · neutrum · singular
beordrandets
genitiv · bestämd · neutrum · singular

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.