SVENSK ORDBOK

blåsa av.

Vad betyder blåsa av?

verb
  1. 1
    ge signal om avbrott av

    något, tillfälligt eller definitivt; särskilt vid (lag)tävling

    ”träningen blåstes av” · ”domaren blåste av spelet”

Hur böjs blåsa av?

Ett urval av böjningar av blåsa av
BöjningGrammatisk form
blåsa avgrundform
blåsainfinitiv · passiv
avblåsandepassiv
avblåstpassiv
Visa fler böjningsuppgifter
blåsa av
blåsa
supinum · aktiv
avblåsande
passiv
avblåsande
aktiv
blåsa
infinitiv · passiv
avblåst
passiv
blåsa
infinitiv · aktiv
blåsa
presens · aktiv
avblåst
aktiv
blåsa
preteritum · aktiv
blåsa
preteritum · passiv
blåsa
passiv
blåsa
presens · passiv
blåsa
supinum · passiv
blåsa
aktiv

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Blåsa av i en mening

När vi kom ut på asfalten och han satte full fart, höll vi på att blåsa av.
Se även rättsfallet NJA 1972 s. 88 ; takplåtarna på en fastighet var slarvigt fastspikade och hotade att blåsa av under en storm.
-- Olle, ska du inte blåsa av medans Jörgen är och pinkar...
Visa fler exempel
När det blev kväll satte vinden i att blåsa av rent deltagande.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av blåsa av i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1773

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.