SVENSK ORDBOK

bucklighet.

/bˈ̀ɵ.klɪ.hˌeːt/

Vad betyder bucklighet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara bucklig
  2. 2
    buckla

Hur böjs bucklighet?

Ett urval av böjningar av bucklighet
BöjningGrammatisk form
bucklighetgrundform
bucklighetengrundform · bestämd · utrum · singular
bucklighetergrundform · obestämd · utrum · plural
buckligheternagrundform · bestämd · utrum · plural
bucklighetensgenitiv · bestämd · utrum · singular
buckligheternasgenitiv · bestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
bucklighet
buckligheten
grundform · bestämd · utrum · singular
buckligheternas
genitiv · bestämd · utrum · plural
buckligheterna
grundform · bestämd · utrum · plural
buckligheters
genitiv · obestämd · utrum · plural
buckligheter
grundform · obestämd · utrum · plural
bucklighetens
genitiv · bestämd · utrum · singular
bucklighet
grundform · obestämd · utrum · singular
bucklighets
genitiv · obestämd · utrum · singular

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.