Vad betyder burdus? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

burdus

uttal: [ bur_d'u:s ]

(burdust, burdusa)

Vad betyder burdus?

burdus adjektiv
  1. som uttrycker sin mening direkt och utan finkänslighet
  2. tanklöst rättfram, rak på sak, plötslig, abrupt; ofinkänslig, grov
  3. (utvidgat) hård och hänsynslös
Snabblänkar

Besläktade ord till burdus

    Burdus på engelska

    Synonymer till burdus

    För fler synonymer se synonymer till burdus

    Ordets historia/ursprung

    burdus, 1708; i ä. svenska även buduus1678 (jämte buus duus 1679), borduso. 1690 o. bardus Hallman, mostsvarande sv.dial. ba(r)dus = ä. danska bardus, från ty.:lty. pardus, perdus, ä. nyhögtiska perdutz, ty.bardauz, pardauz; ljudhärmande liksombums o. bus.

    Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

    Korsordsledtrådar & korsordssvar

    Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet burdus ännu.

    Exempelmeningar som innehåller burdus

    Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

    • Han var högljudd och burdus men en trevlig karl.
    • Hon är rättfram, burdus och har aldrig suttit på baken och väntat på att ansvariga politiker ska behaga ringa.
    • En burdus tysk marknadsstrateg skåpade nyligen ut all romantik kring boken och läsandet i försäljningsledet.
    • Det gör en redan av naturen burdus människa till en fullständig vilde.
    • Kanske hon, som alltid, hade varit litet för burdus, snarare skrämt än lockat honom.
    • Anställd avstängd från jobbet – var burdus mot vårdtagare
    • Hon beskriver honom som egentligen föga social, oelegant, trubbig och snarast burdus till sättet.
    • Jag är ju mycket burdus och rolig.
    • Så burdus som han var själv ; och så full som Lundaluften var av spex och förringanden !
    • TK var mycket mer burdus.
    • Märta var verkligen ganska burdus i sitt sätt att uttrycka sig ibland, men just nu var hennes sunda bondförstånd verkligen vad jag behövde.
    • Jag var kanske litet burdus i korridoren, men Herre Gud, hoppas ni förlåter mig.
    • » Det hade varit taktfullare af ho- nom att ej komma så der burdus. »
    • Ja, jag var väl lite för burdus, men så småningom kommer du att förstå att jag hade mina skäl.
    • Texterna är även här små under av oslipad och burdus humor.