Vad betyder fullborda? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

fullborda

uttal: [ ²f'ul:bo:r_dar ]

(fullbordade, fullbordat, fullborda, fullbordar)


Vad betyder fullborda?

fullborda verb
  1. göra färdig, avsluta
  2. slutföra en serie handlingar; göra fullständig en uppgift
exempel:
  • ett fullbordat faktum
Snabblänkar

Besläktade ord till fullborda

Fullborda på engelska

Synonymer till fullborda

För fler synonymer se synonymer till fullborda

Ordets historia/ursprung

fullborda, fornsvenska fulbordha, samtyckatill, fullborda, jämte forndanska fuldbordhe (-u-),da. -byrde från medellågtyska (1200 - 1500) vulborden,samtycka till, avledning av vulbort, samtycke(varav fornsvenska fulbordh), till full o. (sannoL)ett vbalsbst. till bära (jämför börd).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller fullborda

Exempelmeningar som innehåller fullborda

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Det skulle bli två mål till då Anthony Martial placerade in en straff till 4-0 och Rashford fick sedan fullborda sitt hattrick.
  • Den medeltida mässan tog omkring en timme att fullborda, eller kortare tid.
  • Här tycks mig Sen fullborda sin väg från agitationen och in i människans inre moraliska landskap.
  • Den opersonliga, neutrala, bedövade delen av hans medvetande hade tagit över, och nu behövde han bara fullborda sig själv...
  • Handen skall fullborda teckningen, den är i färd därmed.
  • Som för att fullborda vår lycka kom just då också ett slagregn som fick det att forsa av grus och gyttja.
  • Det är genom den kvinnliga kroppen som de manliga huvudpersonerna kan fullborda sina respektive subjektsprocesser.
  • Å ena sidan kan den hemliga planen tolkas som kungens plan att försonas med sin drottning och fullborda äktenskapet i syfte att få en arvinge.
  • Att fullborda cirkeln gick ännu lättare.
  • Tjusningen med att jaga ligger i att fullborda just den här proceduren på ett riktigt och samvetsgrant sätt.
  • Han och Agnes rymde först till London där Lal nu fick ekonomiska möjligheter att fullborda sin doktorsgrad i filosofi.
  • Betraktaren som får svårigheter att di rekt tolka bilden, tvingas att på bilden projicera frågor och måste i sin egen fantasi fullborda den.
  • " Att fullborda linjen till Cork ! "