SVENSK ORDBOK

infinit.

/ɪn.fɪ.nˈ́iːt/

Vad betyder infinit?

adjektiv
  1. 1
    som inte ensam kan utgöra predikat i en sats

    ”de infinita verbformerna, alltså infinitiv, particip och supinum”

Synonymer till infinit

Synonymgrupp 1

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Var används infinit mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,0
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 629 971av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs infinit?

Ett urval av böjningar av infinit
BöjningGrammatisk form
infinitgrundform
infinitapositiv · plural · attributiv (före substantiv)
(infinit)?positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
Visa fler böjningsuppgifter
infinit
infinit
obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
infinit
positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
infinita
positiv · plural · attributiv (före substantiv)
infinit
positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
infinit
obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
(infinit)?
positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
infinita
bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
infinita
positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Infinit i en mening

infinit verb i normalposition ] inte kan ersättas med adverb och om verbet bestämmer valet av preposition, betraktas satsdelen som OBJ [ dvs.
De kan finnas både före och efter subjekt i mittfält, mellan infinitivmärke och infinit verb och som fokuserare före finit ( se 3.6).
För att avgöra vilken konstituent som t.ex. finns mellan finit hjälpverb och infinit huvudverb, dvs.
Visa fler exempel
Infinit : Diderichsens danska term, icke-finit verb.
Detta beror på att om positionerna för finit och infinit verb i huvudsatsen har innehåll, avgränsar dessa konstituenter mittfält och fundament på ett tydligt sätt.
Gemensamt för typ B och typ B ' är att ett anteciperande det på subjektsplats pekar framåt mot en efterställd sats, infinit eller finit.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av infinit i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1853

av latin infini´tus ’obegränsad; obestämd’; jämför definiera, fin, 1final 1, finit

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.