kantig

(kantigt, kantiga)

Vad betyder kantig?

1. som har (skarpa) kanter
2. som har (skarpa) kanter

Exempelmeningar som innehåller kantig

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Rösten kom från sidan ; Arvo stod ett stycke ifrån dem, en stor och kantig skugga i den blå skymningen.
• Skranglig och valpigt kantig, osäker och på samma gång fundersam, stod han hela tiden bredvid mej medan jag passade haren.
• Han är blyg och kantig och definitivt inte bra i fotboll, där han i alla fall försöker vakta målet.
• Denne jägare var kantig och grovt byggd, en bit över 70, och hade blåbyxor nerstoppade i höga, svarta stövlar.
• En författare med en egen, kantig lyster är Harriet Nordin, som skriver en oskön prosa som företer flera tecken på att vara dokumentär.
• Den stora vändplattan låg nu öde, en kantig form bland andra i mörkret.
• Hästen värmde inte riktigt bra inför loppet, han var stel och kantig och då blev man förstås nervös.
• Utan kappa syntes hon mager och kantig och så alldaglig, att han inte kunde förstå hur hon kunde vara den som ägde Seger.
• Liten och smal och kantig med samma tunna ljusa hår i en korv i nacken, samma intensiva blå ögon som lyser emot en.
• När jag svarade att den snarare var stor och kantig, nickade han.
• Mats var inte längre så purung heller, men han var så pojkaktigt kantig i sin framtoning.
• ( M. Th, befordra » poatUfvou ' med kantig » • » BlspegårdOi.
• Glad visserligen, ett behagligt sätt, men knappt vun, kantig och utan stil.
• Buddy and Jim är en aning kantig och typisk : de...
• Brita var lång och kantig, verkade nästan alltid missbelåten, svarade kort och kärvt.
• Han har prövat villkoren nåt år - ett år som är en kub i hans liv, en kantig och tung ; helst vill han slippa att återvända.