SVENSK ORDBOK

knagglighet.

/knˈ̀a.ɡlɪ.hˌeːt/

Vad betyder knagglighet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara knagglig; något som är knaggligt

Hur böjs knagglighet?

Ett urval av böjningar av knagglighet
BöjningGrammatisk form
knagglighetgrundform
knagglighetengrundform · bestämd · utrum · singular
knagglighetergrundform · obestämd · utrum · plural
knaggligheternagrundform · bestämd · utrum · plural
knagglighetensgenitiv · bestämd · utrum · singular
knaggligheternasgenitiv · bestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
knagglighet
knaggligheters
genitiv · obestämd · utrum · plural
knaggligheter
grundform · obestämd · utrum · plural
knagglighetens
genitiv · bestämd · utrum · singular
knagglighet
grundform · obestämd · utrum · singular
knaggligheten
grundform · bestämd · utrum · singular
knagglighets
genitiv · obestämd · utrum · singular
knaggligheterna
grundform · bestämd · utrum · plural
knaggligheternas
genitiv · bestämd · utrum · plural

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.