kollrig.
Vad betyder kollrig?
- 1som lider av koller
om häst
Fler nyanser och exempel
bångstyrig
även
- 2som (tillfälligt) tappat omdömesförmågan
”hennes skönhet gjorde honom alldeles kollrig”
Synonymer till kollrig
Synonymgrupp 1
Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.
Var används kollrig mest?
Högst frekvens i romaner.
ⓘ Om frekvensen
Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.
Hur böjs kollrig?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| kollrig | grundform |
| kollriga | bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv) |
| kollrige | bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv) |
| kollrigt | positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är) |
| kollrigare | komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är) |
| kollrigast | superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är) |
Visa fler böjningsuppgifter
- kollrig
- kollrigare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrigare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- kollrigast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrigaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- kollrigare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- kollrigast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (kollrigt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrigaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- kollriga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- kollrigaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- kollrig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- kollrigare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- kollriga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrigare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- (kollrigt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- (kollrigt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- kollrig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrigast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrigt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrigare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kollrigare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- kollrigt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- kollrigare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- kollriga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Kollrig i en mening
och därför borde ingen göra sig lustig över dagsnyheterna, snäsa dem, känna sig kollrig av dem, vrida till dem så de blev förvridna.
Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.
Ordets historia
Spår av kollrig i äldre språkbruk.
sedan 1784
till koller
sedan 1784
Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.
Källor på den här sidan
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.