SVENSK ORDBOK
orättmätighet.
Vad betyder orättmätighet?
Substantiv
- 1det att vara orättmätig
Hur böjs orättmätighet?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| orättmätighet | grundform |
| orättmätigheten | grundform · bestämd · utrum |
| orättmätighetens | genitiv · bestämd · utrum |
| orättmätighets | genitiv · obestämd · utrum |
Visa fler böjningsuppgifter
- orättmätighet
- orättmätighets
- genitiv · obestämd · utrum
- orättmätighet
- grundform · obestämd · utrum
- orättmätighetens
- genitiv · bestämd · utrum
- orättmätigheten
- grundform · bestämd · utrum
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Källor på den här sidan
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.