SVENSK ORDBOK

rufsighet.

/rˈ̀ɵf.sɪ.hˌeːt/
Se böjningar ↓Så används ordet ↓

Vad betyder rufsighet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara rufsig

Var används rufsighet mest?

Högst frekvens i tidningar.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,0
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 3 047 011av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs rufsighet?

Ett urval av böjningar av rufsighet
BöjningGrammatisk form
rufsighetgrundform
rufsighetengrundform · bestämd · utrum
rufsighetensgenitiv · bestämd · utrum
rufsighetsgenitiv · obestämd · utrum
Visa fler böjningsuppgifter
rufsighet
rufsigheten
grundform · bestämd · utrum
rufsighet
grundform · obestämd · utrum
rufsighetens
genitiv · bestämd · utrum
rufsighets
genitiv · obestämd · utrum

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.