Ordets historia/ursprung

skakel eller skackel, fornsvenska *skakul (iplur. halmskakla) = fornisländska skpkull, da.skagle ds., mostsvarande Ity. schakel, ring i enkedja, östfris.: hälla, ägs. scacol (eng.shacklé), av urgermanska *skakula-, varav fin.kakkula (från ackus.); till äldre nysvenska (1520 - 1730) skak,hälla, boja, jämför fornsvenska skakhcelda, svenska dial.skak, kedja, Ity. schake, länk, iavljuds-förh. till norska skaak, skakel, svenska dial. skak,(hals)kedja, o. möjl. fno. tillnamnet skak(Liden SNF I. 1: 35 f.); grundbetyd,väl: kedja; fört till en urindoeuropeiska rot (s)ke(n)gi latin cingo, omgjordar, som dock kanvara en ombildning (med anledning avformerna cinxi, cintum) av ett *cincoo. höra till grekiska kdkala, murgördel, o.podo-käk(k)e, fotblock (*knk-), sanskr.känd, gördel (*kenk-), som i allahändelser vore avlägset besläktade. - I nsv.med både akut o. grav accentuering;Weste 1807 blott skakel Den förraberor väl på analogi. Däremot synes t. ex.Degerfors- o. Burträskmålens skackel pågrund av sitt kakuminala / utgå frånett enstavigt *skakl (liksom ocksåstapel); jämför Lindgren Sverige 1m. XII. 1: 20;dock säkerl. ombildning av ett äldreskak ni.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt skakel

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller skakel

• salskakelugnens kappa
• salskakelugnens kappa
• salskakelugnens kappa