SVENSK ORDBOK

sonant.

/sɔ.nˈ́ant/

Vad betyder sonant?

substantiv
  1. 1
    språkljud som ensamt kan bilda stavelse eller som övriga ljud i en stavelse grupperar sig kring

    ”förutom vokalerna räknas ”r”, ”l” och ”n” ibland till sonanterna”

Var används sonant mest?

Högst frekvens i tidningar.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,0
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 2 061 763av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs sonant?

Ett urval av böjningar av sonant
BöjningGrammatisk form
~en ~erBöjningsuppgift

Ordets historia

Spår av sonant i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1882

till latin sona´re ’ljuda; klinga’, till son´us ’ljud’; jämför assonans, 1konsonant, resonans, sonat, sonett, sonor, sound, unison

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.