stenansikte

Vad betyder stenansikte?

Exempelmeningar som innehåller stenansikte

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• – Det var ett ansikte som var svårt att läsa, som ett stenansikte.
• Någon gång tycktes han påverkad av minnesbilder, i övrigt var det stenansikte och stadig, saklig röst.
• Ur de mörka vrårna stiger Mappa Knirr-Knarr, en bistert tilltufsad herre med stenansikte och rosa spetsklänning under västen.
• De äger varsitt perfekt stenansikte som aldrig börjar smula.
• Med stenansikte och stundtals utan ironi plockar Stephin Merritt generöst ur sin digra backkatalog.
• Jag minns inte heller att jag berättat om nåt egendomligt stenansikte, men det gör mig mindre.
• Duncan harklade sig och Nadia betraktade dem med stenansikte.
• Men det såg bara ut som om Carl hade anlagt stenansikte.
• Vaktmästaren vände ett stenansikte mot oss.
• Äntligen kom hon och fann Jaromils stenansikte.
• Så är det att vara nämndeman : Man måste ha stenansikte
• Alldeles rätt ! " sa Carl med återtaget stenansikte.
• Han hade med sig en vän, en lång och grov karl med stenansikte.
• Vittnet svarar att han inte minns om Breivik gjorde glada utrop eller liknande, utan upprepar det han kommer ihåg : ett stenansikte.
• Ibland visar han ordensriddarens stenansikte, eller en surmulen krämarnuna som hos dem vilka tagit värvning och bekänner sig till Luther.
• Hans berömda stenansikte som aldrig log och aldrig grät fick ett nytt liv i moderna tiders TV-apparater.
• Vilket stenansikte, sa han.