SVENSK ORDBOK

undfalla sig.

Vad betyder undfalla sig?

verb
  1. 1
    (oväntat eller händelsevis) framföra i ord

    ”hon lät undfalla sig att hon tänkte resa bort”

Hur böjs undfalla sig?

Ett urval av böjningar av undfalla sig
BöjningGrammatisk form
undföll undfallit, pres. undfallerBöjningsuppgift

Undfalla sig i en mening

" Att döma av vad hon låtit undfalla sig, skulle hon nog på det hela taget reagera positivt. "
Men försummad af sin mor, värre än försummad af iiQ tant lät Sid i «n omiwtänksamma okunnighet undfalla sig något, gom skulle ba kommit den stackars flickan att sjunka djupt i en främmande persons aktning.
Ordföranden frågade hvad anledningen varit till att Scherman utdelat örfilen, om ej Scherman låtit undfalla sig något yttrande därom.
Visa fler exempel
För öfrigt var det något i den olyckligas röst, som återkallade minnet af hans enda kärlek, och omedvetet lät han undfalla sig ett utrop.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av undfalla sig i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1511

brev från fru Gunhild Johansdotter till mågen Tönne Eriksson Tott (Grönblad)

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.