utan löv.

Det enda som fanns därnere, där nu Linnéa stod och såg sig om i alla riktningar, var träden, grå, utan löv och utan färg, bara några få hade ännu bruna skrumpna frukter som blivit kvar nära trädtopparna.

De höga törnesnåren som ännu stod utan löv avtecknade sig som finaste metallsmide, och vattnen strömmade utför branterna vita och skummande som mjölk.

E. hämtades därhemma av goda vänner, kördes till Belle Isle, stirrade lyckligt på den dova kalla vassa marsdagen, de vanliga träden utan löv, de sorgliga kvarlevorna av tidningar och matsäckspåsar.