SVENSK ORDBOK

verbalitet.

/vær.bɑː.lɪ.tˈ́eːt/

Vad betyder verbalitet?

substantiv
  1. 1
    (god) förmåga att uttrycka sig språkligt

    ”hon argumenterade med stor verbalitet

Var används verbalitet mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,0
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 634 281av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs verbalitet?

Ett urval av böjningar av verbalitet
BöjningGrammatisk form
~en ~erBöjningsuppgift

Verbalitet i en mening

Framförallt är det att verbalitet är så centralt och att röst och tal blir det centrala i kommunikationen.
Möjligheten att prästernas större verbalitet förklarade deras större sändarorientering i jämförelse med församlingsborna fanns sålunda inte något empiriskt stöd för.
Med en strategisk medvetenhet och verbalitet kan man alltså påverka det gemensamma / re / konstruktionsarbetets riktning.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av verbalitet i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1968

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.