- ömsesidig
- ömsesidigt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidiga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidigare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidigt
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidigast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidigare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidigt
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidigaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidiga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigt
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidigare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ömsesidiga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ömsesidigast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)