- överlägsen
- överlägsna
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- överlägset
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsnare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsnare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägsnast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsna
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsen
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägsnare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägsen
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsnaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- överlägsnaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägset
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägsna
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägsnare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (överlägset)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsnare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- (överlägset)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsnare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägsnaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägsnare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (överlägset)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsne
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- överlägsnare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- överlägsnast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- överlägsnast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)