- ambiguös
- ambiguösa
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- ambiguösa
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguösare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguösast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (ambiguöst)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguösare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguösaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ambiguösare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguösast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (ambiguöst)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguös
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguöse
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguösare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguöst
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguös
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguösare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ambiguösaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguösa
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguösaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- (ambiguöst)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguösare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguösare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ambiguösare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguöst
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ambiguösast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)