- bedräglig
- bedrägligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- bedrägliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägligt
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägligt
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- bedrägligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- bedrägligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- bedrägligt
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- bedräglige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- bedrägligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- bedräglig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- bedrägligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- bedrägligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- bedräglig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- bedrägligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- bedrägligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- bedrägligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- bedrägligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- bedrägligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)