- ilsken
- ilsknare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsknaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsket
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ilsknast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ilskne
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsknare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ilsket
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ilsknaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ilsknare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ilsken
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ilskna
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- ilsken
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsket
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ilskna
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ilskna
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsknast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ilsknare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsknast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ilsket
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ilsknare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsknare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsket
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ilsknare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ilsknare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ilsknaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)