- ljudlös
- ljudlösast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlösast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlösa
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- ljudlösare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlösa
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlös
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlös
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlösaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlöst
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlösast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlösa
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlösare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlöse
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlösaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlöst
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlösare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ljudlöst
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlösare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlösaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ljudlösare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlösare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlösare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlösare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ljudlöst
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ljudlöst
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)