- obestridlig
- obestridligen
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridligen
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridlig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridlige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- obestridligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- obestridligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- obestridligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridligen
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- obestridligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridlig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- obestridligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)