- oförmögen
- oförmögnare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oförmögna
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmöget
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögnaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oförmögnast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögnare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögnaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oförmögen
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögen
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oförmögnare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oförmögnast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögnare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oförmögnare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oförmögnast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögnare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögna
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- (oförmöget)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- (oförmöget)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögnare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oförmögna
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- oförmöget
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- (oförmöget)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögnare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförmögne
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oförmögnaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)