- oförsiktig
- oförsiktigast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigt
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oförsiktiga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- oförsiktig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigt
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oförsiktiga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktiga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigt
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktigaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oförsiktig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oförsiktigast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)