- orkeslös
- (orkeslöst)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslösare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslösare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (orkeslöst)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslösa
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslösare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslösaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslöse
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslösare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- orkeslös
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslösare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (orkeslöst)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslösare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslösare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslösa
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- orkeslösaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- orkeslöst
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslösa
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslösast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslösaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslös
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslösast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslöst
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- orkeslösare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- orkeslösast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)