- snopen
- (snopet)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- snopnaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- snopnare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- snopnaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- snopne
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- snopnare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- snopnare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- snopnare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- snopnare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- snopet
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- snopnast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- snopnast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- snopna
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- snopna
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- snopnare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- snopna
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- snopnaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- (snopet)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- snopnare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- snopnast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- snopen
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- snopet
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- snopnare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- snopen
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (snopet)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)