blinka

(blinkade, blinkat, blinka, blinkar)

Vad betyder blinka?

1. sända iväg ljusstötar

1. snabbt sluta och åter öppna ögonen
2. med en lampa orsaka en kort ljusblixt
3. med färdriktningsvisarna på en bil orsaka korta, upprepade ljussignaler

Exempelmeningar som innehåller blinka

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Du skall ej sucka, blinka, nicka, teckna, / … / Förr ’ n jag därav ett alfabet skall samla, / Som, flitigt inlärt, säger mig din mening.
• Han gjorde då en halvvändning med bilen för att blinka åt bilisterna som kom körandes för att varna dem.
• " Det kallas att blinka ", sa Charlie.
• Jag trodde på honom och minns fortfarande hur jag knappt vågade blinka och hur illa jag mådde av skräcken.
• Blinka inte.
• Du bara stirra, du blinka nästan int alls, å int hörd du va man sa åt dej, å va va de för låtar du spela riktit ?
• De stirrade rakt fram med vidöppna ögon utan att blinka.
• Sedan väntar jag tills bommarna fällts upp och varningslamporna slutar blinka.
• När solskenet forsade in genom ventilen måste han blinka, för ögonen var inte längre vana vid ljus.
• När han kunde blinka igen såg han att ön låg närmare, närmare...
• Du kommer säkert blinka till oss.
• Bredvid Jabal blev jag varse en ödla, vilken med sina stora nattögon stirrade in i elden utan att blinka.
• Hela sitt mödosamt uppbyggda kungarike, sitt hus och sin bil och sin hund och sina möbler och sina barn, ja, barnen också, utan att blinka !
• Man knuffade in oss i en stor vit sal och mina ögon började blinka därför att ljuset gjorde ont.
• När det blir för mörkt börjar den blinka.
• Innan ja hann blinka va ja ute i bilen å på väg till dom där kommunalkåkarna. "
• En mycket trevlig ung man, lång och ljus och med ett avväpnande sätt att blinka allt emellanåt av naturlig blyghet.