fyra

Ordets historia/ursprung

fyra, räkn. = fsv., kasusform till nom.m. f yre, mostsvarande ä. fornsvenska fiurir, neutr.fiughur = fornisländska fjörir, neutr. fjogur, da.fire; säkerl. av urnordiska *feÖurai, m., ineutr. med av d i denna ställningutvecklat 5; mostsvarande gotiska språket fidwor, fornsaxiska fiwar,fornhögtyska fior (ty. vier), ägs. féower (engelska four),i västgerm. spr. med dunkelt bortfallav d;*jämför urgermanska *fef)ur- i fjärde osv.le.: *k£e?ör-, *k%etur- m. m.: sanskr.catväras plur., catur-, latin quattuor (jämförkvadrat), grekiska téssares (k% ;> t frfrpa-latal vokal; jämför trapets) m. m., tokar.stwar, stwer (om formen se Siebs KZ43: 380), iriska cethir, litauiska keturi, fslav.cetyre osv.; i urgermanska spr. /'för väntat hvväl i anslutning till fem, liksom antagl.i latin omvänt quinque för *pinque efterquattuor. Jfr f y r spr ang. - Fyrtio,y. fornsvenska fgrcetlo m. m., ombildning av ä.fsv. fyra-, fiuratighi = fornisländska fjörir tigir, got.fidwor tigjus, nyhögtiska vierzig, engelska förty osv.;av fyra o. urgermanska *fegu-, tiotal = ie.*dekmt (se f. ö. femtio). Jfr danska fyrretyve(nybildning) för ä. danska firti, no.-da. fyrti.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt fyra

• Den har rum för flera 5 bokstäver
• griegs sista verk
• nummer 4 i ordningen
• vägleder till havs

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller fyra

• Blir fyra
• ett av fyra
• Fyra fyror
• fyrarmad figur
• förpackning med fyra stycken
• grupp av fyra personer
• grupp av fyra samtidigt varpade trådar
• grupp på fyra personer
• Har fyra hörn
• Har kon fyra
• Kan avfyras på alla fyra
• litterärt verk i fyra delar
• med fyra kromosomuppsättningar
• mellan fyra ögon
• musikstycke för fyra instrument
• polyeder med fyra begränsningsytor
• spelas på fyra strängar
• tak med fall åt fyra sidor
• två och fyra
• är fyrar i linje 3 bokstäver