kvittra

(kvittrade, kvittrat, kvittra, kvittrar)

Vad betyder kvittra?

1. låta som en fågel
2. frambringa kvitter; åstadkomma ett högt, skarpt läte av snabbt varierande toner (som är typiskt särskilt för mindre fåglar); drilla

Exempelmeningar som innehåller kvittra

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Jag kände vibrationerna i rälsen, kände vinden som blåste, hörde fåglarna kvittra.
• Fritt jag dock i min vrå Kvittra må.
• Jag mår bättre bara jag flyttar härifrån och slipper höra de gamla kanariefåglarna kvittra.
• Bakom sin rygg hör hon flickan kvittra och pladdra med farbror Vickberg.
• Man hör fåglar kvittra i bakgrunden.
• till honom och kvittra, och han biter sig i tungan.
• Fåglarna har börjat kvittra i trädet på gården.
• Där klang så ljuft cymbal och cittra, där flög så lätt en fot i dans, och lyckofogeln hördes kvittra om gossen, som vann gyllne krans.
• – Det är underbart att höra fåglarna kvittra när man är ute och går på banorna, säger han.
• Utanför fönstret blommade sommaren i den lilla trädgården och man kunde höra fåglarna kvittra.
• Också Linnea Ååse visade sig vara en pratsam kvinna, dock mer lagd för att kvittra muntert, där Kajsa Baum muttrade cigarettsträva cynismer.
• Där hörde de henne kvittra och flaxa, skrika till, hvissla.
• Jag lutar mig mot balustraden utanför mitt rum och hör stararna kvittra i neemträdet och min yngre bror ropa åt sina kamrater, tjänarnas pojkar.
• så får du kvittra och sjunga.
• Som om det där hade funnits ett fågelbo med fåglar som plötsligt vaknade och började flaxa och kvittra.
• Då öppnade Lauritz fönstret ; han ville, sade han, att de skulle få höra de underbara finkarna kvittra och sjunga därute.
• Dom satt en stund, utan att kvittra, sedan flög dom sin väg.