snus

Ordets historia/ursprung

snurra, äldre nysvenska (1520 - 1730) = brumma, varaknarrig, O. Petri 1528, jämför snorra, snurra,Lex. Linc. 1640, Stiernhielm Herc. osv.:motsv. danska snurre, mlty., medellågtyska (från 1100 till Luther) snurren(ty. schnurren) jämte medellågtyska (1200 - 1500) snorren-, ity. blott om det surrande hjulet; i svenska o.da. även: vrida sig hastigt omkring, ensekundär betyd., som härrör från densurrande spinnrocken; ljudhärmandeliksom t. ex. ä. danska snarre (om hundar)= nyhögtiska schnarren, bl. a. surra, knarra,eller snarka, snörvla o. åtskilliga andraord med sn-r-. - Härtill sbst. snurra,först hos Weste 1807 o. då blott sombiform till äldre nysvenska (1520 - 1730) snorra 1631-Sahlstedt 1773; mostsvarande nyhögtiska schnurre detsamma -Orden äro möjl. delvis lånade från mlty.resp. ty.; de äro dock allmänt spriddai dial.snus, 1727: 'starckt hufvud-pulvereller snus' = da.; antingen deverbativtav snusa eller ellips för äldre snustobak1644 = ä. danska snustoback (med verbaltförsta led; se f. ö. snusa). - I ä. nsv.även uttryckt med snufva eller snuftobak(se snuva). Bl. a. dessa synonymergöra det högst osannolikt, att snus,såsom ofta antages, egentl, är enlågtysk form för nyhögtiska schnauze, snut, nos.- I vissa dial. även näsatobak. -Snusförnuftig, Aftonbl. 1841 (-het),Dalin 1853 = danska, väl till Ity. snus,snut = boll. snoes, besläktat med snut;jämför till bildning o. betyd, näsvis; dockfolketymologiskt anslutet till snus,varigenom ordet fått en anstrykning avbetyd, 'person med kälkborgerliga vyer', jFörr även snusförståndig t. ex.Wingård 1846. - Snushane, numera fögabr., (ung) oförskämd glop, o. 1629:snuss-haan, 1642: en ung snutzhan,Chronan-der 1649: snusshane, Modée 1741 (1738):snushane, o. i yngre tid t. ex. Blanche,G. A. Adlersparre (Albano) Skizzer 2: 71(1850), Dalin 1853 = no.-da. snushane,som söker utforska andra (anslutet tillsnuse, vädra), i ä. da.: skrävlare, Ity.snushan, glop, höll. snoeshaan,skrävlare, till mlt)r. snusse, snutse, snut (ettlågty. lån från nyhögtiska schnauze), o. Ity. snusds., mostsvarande nyhögtiska schnauzhahn i sammabetyd, till schnauze', enl. Grimms Wb.urspr, namn på kalkonen, varav sedanbildh: stolt o. skrytsam person. Jfrunder s l a d d e r h a n c. - S n u s m u m-rik, värd., egentl.: person vars näsa ärsnusig, sedan som nedsättandebeteckning i allm., svenska dial. även -momrik, medsamma avledning som svenska dial. dumrik,dum person, efter nyhögtiska dummerich; jämförty. wuterich, rasande person (ä. mhty,.wuoterich 1100-t.), efter personn. såsomDietrich, Friedrich, Heinrich.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt snus

• Det intas prisvis
• fin tobak
• finmalen tobak som läggs under läppen
• kok- och ätkärl
• litteratur inriktad på flärd och erotik
• skrufprodukt
• Tar man pris från

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller snus

• mängd snus under läppen
• Snusas i