- ostentativ
- ostentativare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativa
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ostentativast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativ
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ostentativare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ostentativt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- (ostentativt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- ostentativare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- ostentativt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (ostentativt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- ostentativ
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativa
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- ostentativare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (ostentativt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- ostentativa
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- ostentativare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)