bräcka.
Vad betyder bräcka?
- 1åstadkomma brott eller bristning på
något, genom tryck, slag eller dylikt; med avs. på hårt material eller föremål
”orkanen bräckte träden” · ”framgaffeln bräcktes under hans tyngd”
Fler nyanser och exempel
ibland med tonvikt på resultatet
”de bräckte upp lådan”
- 2överträffa
i prestationsförmåga och dylikt
”det är inte många som bräcker henne i huvudräkning”
Fler nyanser och exempel
trycka ner psykiskt
även
- 3steka (lätt) i panna
”bräckt skinka”
- 4föra ut (försegel) åt lovart
för att påskynda avfallning
”den gamla kostern ville inte gå över stag om man inte bräckte med focken”
- 5gry
”en ny dag höll på att bräcka”
- 1mer eller mindre lodrät yta som utgör geologisk gräns
ofta i berggrund; särskilt om gräns som uppkommit genom sönderbrytning
”Fjärås bräcka”
- 2(typ av) låg ört med små vita, röda eller gula blommor
ofta förekommande (i bergsskrevor) i fjälltrakterna
”fjällbräcka” · ”gullbräcka”
Fler nyanser och exempel
”purpurbräcka”
”stjärnbräcka”
Synonymer till bräcka
Synonymgrupp 2
Synonymgrupp 3
Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.
Var används bräcka mest?
Högst frekvens i romaner.
ⓘ Om frekvensen
Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.
Hur böjs bräcka?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| bräcka | grundform |
| bräckan | grundform · bestämd · utrum · singular |
| bräckas | infinitiv · passiv |
| bräckor | grundform · obestämd · utrum · plural |
| bräckorna | grundform · bestämd · utrum · plural |
| bräcker | presens · aktiv |
Visa fler böjningsuppgifter
- bräcka
- bräcka
- bräcka
- infinitiv · aktiv
- bräckte
- preteritum · aktiv
- bräcks
- presens · passiv
- bräckt
- aktiv
- bräckt
- passiv
- bräcker
- presens · aktiv
- bräckandes
- passiv
- bräckt
- supinum · aktiv
- bräck
- aktiv
- bräcktes
- preteritum · passiv
- bräckandes
- aktiv
- bräckas
- infinitiv · passiv
- bräckts
- supinum · passiv
- bräcka
- grundform · obestämd · utrum · singular
- bräckornas
- genitiv · bestämd · utrum · plural
- bräckans
- genitiv · bestämd · utrum · singular
- bräckan
- grundform · bestämd · utrum · singular
- bräckas
- genitiv · obestämd · utrum · singular
- bräckor
- grundform · obestämd · utrum · plural
- bräckorna
- grundform · bestämd · utrum · plural
- bräckors
- genitiv · obestämd · utrum · plural
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Bräcka i en mening
Det förstås, om det blir fråga om styrkemätning antar jag att han kan bräcka mig i ett och annat.
Ska du ändå envisas med att springa på rockkonsert i helgen kanske Georgia Satellites på Ritz kan vara något att bräcka kompisarna med.
När han rätade på sig för att fortsätta böjde han sig tätt intill Rogers öra och sa : " Jag ska nog bräcka den där tweedkavajen du har, broder ! "
Visa fler exempel
– Naturum vid Fjärås Bräcka skulle haft lite pyssel och sådant inomhus, men nu väljer de att ha det utomhus istället.
– Det är väldigt, väldigt svårt att bräcka den personkemi som vi har.
Dimman fyllde rummet men en grå dag hade börjat bräcka och i korridoren hörde han tjänstefolkets röster.
Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.
bräcka i korsord
Frågor där bräcka är svaret
Frågor som innehåller bräcka
Om korsordsträffarna
Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.
Ordets historia
Spår av bräcka i äldre språkbruk.
sedan ca 1500
fornsvenska bräkte, pret.; till lågtyska breken ’bryta’; jämför avbräck, braka, break, breccia, brink, bråck
Josua bok, Domare boken
sedan 1897
sedan 1639
eventuellt till fornsvenska brädha ’steka’, till braþ ’stek; jaktbyte’; jämför villebråd
sedan 1931
se 1bräcka 1
sedan 1766
se 1bräcka 1
sedan slutet av 1200-talet
fornsvenska bräkka ’brant sluttning’; nära besläktat med brink; jämför även murbräcka
Westgöta-Lagen
sedan 1864
till 1bräcka 1
Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.
Källor på den här sidan
- Språkbanken. (2025). SO 2009.
- Wiktionary / DBnary
- Synonymordboken
- FLEX
- Braxen
- Blingbring
- Korsordsmaterial och godkända läsarsvar
- SKÖNLIT (1976)
- DN (1987)
- SKÖNLITT (1999)
- SVT (2020)
- WEBBNYHETER (2012)
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.