anklaga

(anklagade, anklagat, anklaga, anklagar)

Vad betyder anklaga?

1. beskylla
2. åtala
3. påstå att någon är skyldig till något (exempelvs ett brott); påstå att någon har gjort något (negativt)

Exempelmeningar som innehåller anklaga

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Han är inte min " motståndare " och skulle knappast hitta något att anklaga mig för.
• Hon var vanmäktig, ty hon kunde anklaga ingen, för det som hade träffat henne.
• – Då kommer människor att anklaga regeringen för att inte ha gjort mer när de kunnat.
• – Det är tragiskt, men det går inte att anklaga ledning eller personal.
• Jag vill egentligen inte anklaga nån enda människa i hela världen.
• Några väljer att anklaga det materiella välståndet.
• Min hustru, så länge hon levde, brukade också ständigt anklaga mig för dåligt morgonhumör.
• Det behöver inte nödvändigtvis betyda att de tänker anklaga dig för nånting eller hålla dig fängslad. "
• Han vägrar att anklaga konstnären som känsloprofitör och maktlystet ögonvittne.
• - Det är lumpet av dem att anklaga mig för mordet på Jon, sade han till länsman.
• Vad jag kanske hade att anklaga honom för.
• – Om jag ska anklaga Wallenberg för nånting, jag beundrar honom totalt, är det en sorts naivitet.
• - Jag menade inte att anklaga dig, Filip.
• Skådespelaren Rosanna Arquette var en av de första att offentligt anklaga Weinstein för våldtäkt.
• Ingen hade kunnat anklaga honom för att vara överambitiös.
• Hon hade alltid haft en benägenhet, sa hon, att anklaga sig själv för att hon inte gjort tillräckligt för dem som stod henne nära.
• Han begagnade Dandos tillfälliga frånvaro jämte det uppenbara beviset för att han samtidigt var inom hörhåll till att anklaga.