bråkig

(bråkigt, bråkiga)

Vad betyder bråkig?

1. som ställer till bråk

Exempelmeningar som innehåller bråkig

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Sofia är inte någon speciellt bråkig skola, menar Lars Bäckström.
• Egentligen hade hon sex söner, har hon sagt, med Mitt som minst lika bråkig som pojkarna.
• Egentligen hade hon sex söner, har hon sagt, med Mitt som minst lika bråkig som pojkarna.
• Bråkigt när HV 71 vann över Brynäs Den femte kvartsfinal-matchen mellan HV 71 från Jönköping och Brynäs från Gävle blev ganska bråkig.
• För barnen från Backhagen, som av stadens invånare ses som en bråkig plats, är det också viktigt att placera sig själva på en lugn plats.
• Bråkig, oresonlig, pratar och sjunger högljutt.
• Fast det borde även finnas plats för att vackla eller vara kategorisk, rentav bråkig.
• Bråkig stämning
• Han hade varit berusad, bråkig och besvärlig, men till sist givit med sig och lämnat ut plaggen.
• Att vara bråkig och dessutom ställd inför rätta för ett så pass allvarligt brott som tidelag var inte en bra kombination.
• Låt gå för att han var bråkig, men hans mamma visste i alla fall var han var någonstans.
• Att vara bråkig är ett epitet som gärna tilldelas den / dem som befinner sig i en underordnad position, av dem som befinner sig ovanför.
• " Han är en bråkig fan. "
• - Nja, jag kanske inte såg det direkt, men han var ju så fruktansvärt bråkig och...
• Men på den tiden tyckte dom mest att han var bråkig och besvärlig.
• Vi hade socialen hemma här, men de tog inte honom... han hade varit bråkig, han hade problem i skolan.
• Han är så tjurig å bråkig å alla delar ; för va ?