erkänna

(erkände, erkänt, erkänn, erkänna, erkänner)

Vad betyder erkänna?

1. hålla med om, medge
2. acceptera, uppskatta
3. anse och offentligt berätta att man har en viss ståndpunkt, särskilt en ståndpunkt man skulle kunna förväntas förkasta
4. anse/acceptera att något existerar
5. uppskatta någon eller något för dess kvaliteter

Exempelmeningar som innehåller erkänna

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Det är inte förenligt med hans identitet som man, och att erkänna att han blivit rädd skulle få konsekvenser för hans självbild.
• erkänna den här på denna internationella kongress * genom att uppträda nationsvis.
• Tar han ett felaktigt beslut så är han stor nog att erkänna det : ett sådant agerande svetsar samman hela laget till en enhet.
• " Jag måste erkänna ", sade jag, " att jag beundrar er fräckhet.
• Han måste erkänna också, om det nu verkligen är han.
• Det senare var att förlägga striden till ett utanverk, men alltjämt erkänna fienden som herre öfver hufvudställningen.
• Få kommer att vilja erkänna att detta är vad som händer.
• En däven doft av studentspex slog emot mig ochjag måste erkänna att den bara delvis utplånats sedan ett nytt korrektur utan dedikation anlänt.
• Lennart hade öron som utslagna rosenblad och han stirrade rakt förbi med en blick som utan att erkänna det bligade på dem ur ögonvrån.
• Men jag ville inte erkänna att jag var deprimerad även om jag tappade lusten att göra saker.
• Han kunde väl erkänna det var bra att han inte envisades med det omöjliga olämpliga.
• Men han har varken kunnat erkänna eller förneka försök till utnyttjande av barn för sexuell posering eftersom han inte minns handlingarna.
• Man måste kunna erkänna också det.