Vad betyder naturbegåvning? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
naturbegåvning
Vad betyder naturbegåvning?
naturbegåvning substantiv- begåvning som en person har från födelsen
- person med en sådan begåvning
Synonymer till naturbegåvning
- Hittade inga synonymer till naturbegåvning...
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet naturbegåvning ännu.
Exempelmeningar som innehåller naturbegåvning
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Caesar var en klar naturbegåvning, nu när skolan var över kunde bara hyttan stjäla hans tid från idrotten.
- Denna tradition vilar i sin tur ofta på omedvetna uppfattningar om svarta idrottsmäns förmodade naturbegåvning.
- Men man kunde alltså ha någon sorts naturbegåvning för kärlek.
- Enligt reportrar på plats var Pismo en naturbegåvning på att surfa, rapporterar BBC.
- Och hon var duktig, en naturbegåvning och ett vattendjur, och lärde sig mycket fort.
- Margareta är en naturbegåvning när det gäller konstpauser, tänkte han.
- * Arne Nyman var en ovanlig poetisk naturbegåvning.
- – ?Hon var en exceptionell och mycket mogen naturbegåvning, det förstod jag redan då, säger hennes forne musiklärare Phillip Close....
- Det är nämligen allmänt vedertaget i Europa att det är på den delen av planen som dessa spelares naturbegåvning utnyttjas bäst.
- Någon ordnade en utställning i Luleå, hon kallades en naturbegåvning och fick sälja rubb och stubb.