odåga

(odågan, odågor)

Vad betyder odåga?

1. besvärlig och lat person
2. person som inte duger till något vettigt, någon som är oduglig till arbete
3. (mer allmänt) person som väcker förargelse

Exempelmeningar som innehåller odåga

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Och med handen på hjärtat stod den lille Martin, en odåga, en riktig lymmel och svor på att det ej fanns vackrare vara än hans.
• Och han är en odåga. "
• Jag har sagt åt henne att det omöjligen kan vara samma flicka, vad skulle en av Duncans vänner kunna ha med en sån odåga att göra ? "
• Och hennes yngre bror är en odåga, en ständigt marijuanarökande fiskare.
• Itzik, du är en odåga.
• Annas karl tyckte han var en bortskämd odåga, som inte lyckats med någonting.
• - Det där med ung, arbetsskygg odåga är väl inte alldeles fel ?
• Odåga.
• Han kallade honom en odåga och en skam för familjen.
• Fabror Sixten är en lat odåga.
• Du är en odåga och ganska farlig dessutom !
• Då var Rikkes son med, en satans odåga som satt och glodde på mej hela tiden.
• " Av den vanliga orsaken - han ser mycket bra ut och är en riktig odåga.
• Ja, det är faktiskt din egen högt ärade odåga till son som äntligen kommit sej för med att fatta pennan !
• " Han är en odåga ! "
• Rätt vad det är kan en stadig tyst figur förvandlas till en polkadansande odåga som svänger om med en annan i backen.
• Han var en odåga som pappa motvilligt gett en plats i bolaget för Bebbes skull.