Vad betyder snille? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

snille

uttal: [ ²sn'il:e ]

(snillet, snillen, snillena)


Vad betyder snille?

snille substantiv
  1. (person med) stor begåvning, geni
  2. person med begåvning
  3. det att vara begåvad
Snabblänkar

Sammansättningar

  • snill|rik

Besläktade ord till snille

Snille på engelska

Synonymer till snille

För fler synonymer se synonymer till snille

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller snille

Exempelmeningar som innehåller snille

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Nåt snille tryckte på larmknappen, bankvakterna började skjuta och allt gick åt helvete ordentligt.
  • Just detta hände Mirabeau och Gambetta, hvilkas död fram- kallades af polygami, då fosterlandet hade som bäst behof af deras snille.
  • Av ett snille som spekulerar.
  • Uppgiften framstår som omöjlig men han bemästrar den givetvis – med sitt speciella ryska snille.
  • Matematiskt snille
  • Hans lilla framgång motsvarade alls ej hans stora snille.
  • Under denna lugg doldes den mest impone- * rände tänkarpahna som någonsin adlat ett snille.
  • Akademien har nämligen ej kunnat underlåta att lägga märke till deras poetiska snille och smak : — i lysande uniformer.
  • Hvar en vål Förstår att snille fins med skål Hos den, hvars styrka snillet kufvar.
  • Du behöver inte vara ett snille för att göra det.
  • Ty äfven på detta fäderne träffar man — man må i öfrigt skatta tjusarkonungens snille aldrig så högt — otvif-velaktiga degenerationsdrag.