Vad betyder väl? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
väl
uttal: [ ve:l ]
Vad betyder väl?
väl adverb- nog, troligen, eller hur?
exempel:
väl- du är väl inte arg?
- du fattar väl att vi måste gå nu?
- jag får väl gå nu
- (som bestämning till verb) bra, ordentligt
- (som satsadverbial) uttrycker en viss osäkerhet eller annan distansering från det sända hos sändaren; kan ses som en form av förfrågan om medhåll från mottagare (jfr engelskans tag questions)
Besläktade ord till väl
- enpartivälde
- envälde
- enväldig
- farväl
- fredagskväll
- förstagångsväljare
- förvälla
- helkväll
- herravälde
- höstkväll
- i kväll
- ikväll
- kolonialvälde
- kvälja
- kväll
- kvällsandakt
- kvällsbris
- kvällshimmel
- kvällskurs
- kvällskvist
Väl på engelska
Ordets historia/ursprung
väl, fornsvenska vcel (vet, val) = fornisländska vet (fno.även v al), danska vet, mostsvarande fsax., ägs. wel(engelska well), fornhögtyska weta, ivota (ty. wohl);jämför fornsaxiska wata, medellågtyska (1200 - 1500) wal(é) samt got.waila, ävensom möjl. fornslaviska vote, votje,välan. Härledningen försvåras genomdet gotiska språket ordet med dess mycketomstridda o. alltjämt oklara -ai-. Enl.Brugmann IF 15: 99 f., 16: 503, Grundr.II. 2: 717 är waila snarast instrum. fem.till ett ord, mostsvarande sanskrit vela, tillfälle,med grundbetyd.: 'på passande sätt' el.också temporalt. Fhty. weta osv. utgårenl. B. från avljudsformen *wila. Jfrdock härtill Meringer IF 16: 149, v.Helten ZfdW 13: 74, Trautmann Germ.lautges. södra 35, vilka mer eller mindrebestämt skilja weta (= väl) från det got.ordet, o. av vilka de två första (m. fl.)anse weta besläktat med vilja, jämför sanskr.våra-, val, önskan, ack. adv. vdram,efter önskan, som adj.: bäst. Även idet senare fallet kunde gotiska språket waila hörasamman med väl, därest det förra medBraune m. fl. vore att läsa waila (medgerm. e). - För de olika germ.bifor-merna med a o. e (jämför medelengelska (1100-1500) wel) finnasflera förklaringsmöjligheter. I vissa fallkunna de bero på särspråkligutveckling: medelengelska (1100-1500) wel är möjl. en senareförlängd form, o. nord. val- skulle kunnatänkas under vissabetoningsförhållan-den utvecklat ur wail-, om nu verkligennågon dylik diftongisk form någonsinexisterat. I alla händelser bör säkerl.ej (med Kock Sverige Ijudhist. 1: 202) fsv.,ä. nsv. weel anföras såsom stöd för endylik bildning: den beror på särsvenskförlängning av wel (jämför även R. PippingErikskrön, ljudl. södra 14). Sannolikast är,att samtliga de germanska formernahöra tillsamman (germ. *wela) o. ättden skiftande vokalisationensammanhänger med växling av stark- o. svagton.- Förr (redan i fsv.) även somförstärkningsord i betyd, 'mycket,synnerligen' eller 'ganska'; jämför gamla bibelövers.:'dertill de yppersta qwinnor, wäl många'(Ap.-g. 17: 4, motsvar. i Bib. 1541; inya: 'ganska'); i nsv. betyder däremotdetta uttr. 'nästan allt för'. - Betyd,'förmodligen, nog' finnes redan i fsv.,utvecklad ur 'säkert, utan tvivel', medsamma slags betyd.-försvagning som iganska, rätt osv. - I sammans, urspr,tillsammans med particip, jämför fsv.vazlfr&gdhadher, välfrejdad, vazlkl&dder,vazlluktande osv., sedan även medverbal sbst. såsom redan i gotiska språket wailadéds= nyhögtiska wohttat, jämför fornsvenska vazlgcerdh o.v&l-gazrning, ävensom latin beneficium, grek.evergesia, o. slutligen också i förb. medandra sbst., t. ex. vällust. - Härtillsubstantiveringen väl n., jämför nyhögtiska daswohl; ävensom en avledning på urgermanska -ipö:engelska wealth, rikedom = fornhögtyska welidam. m. - Välboren, fornsvenska va^lborin, avgod börd, adlig, förnäm = fornisländska vetborinn(jämför Atlamål: voknopo velborin, om Gun-narr o. Glaumvor), danska velbaaren, ml ty.wolgeboren, nyhögtiska wohlgeboren. I titlarfrån medellågtyska (1200 - 1500) o. nyhögtiska I svenska där äldst omhögadeln (t. ex. riddare 1350; Svanteo. Nils Sture); på 1600-t. inskränkt tillden lägre adeln. Till den högre adelnbrukades under 1600-t:s senare hälft istället hög välboren. Till furstligapersoner användes (redan i P. Braheskrön.) högboren såsom ännu i dag;mera undantagsvis till landets i övrigthögst uppsatta personer, t. ex. stundomtill M. G. De la Gardie o. Ebba Brahe.I Svenska rang-ordningarne 1865förklaras samtliga dylika epitet »bortlagda»,alltså även t. ex. höglärde, högvördige, högädle. Jfr boren o. senärmare förf. Om namn o. titlar södra 89. Påsamma sätt förekom väl- i vällärd tillicke promoverade medlemmar av detandliga ståndet; jämför fru Lenngren:'husets vällärde adjunkt'; annars höglärd('höglärde herr magister'); liksom ocksåunder 1700-t. välårevördig till lägreprästmän (se närmare under v Or di g).I regel med tyska förebilder. -Välfärd, se under fara, verb -Välgörenhet, PostTidn. 1791, Wallqvist 1797,Rosenstein 1819 (hos R. annars sbst.välgörande i samma betyd.), övers, avty. wohltäligkeit, f ra. bienfaisance;bildat som t. ex. nedlåtenhet, varomnärmare under -het. Vid slutet av1700-t. i stället enstaka välgörighet, inärmare anslutning till ty.; klandrat avkritiken. - Välkommen, fsv.vcelko-min - fornisländska velkominn, danska velkommen,mlty. wälkommen, engelska welcome (detsenare möjl. från nord. språk); egentl,ombildat efter ett med viljasammansatt ord, medellågtyska (1200 - 1500) willekome(n), fornhögtyskaivilli-cumo (ty. willkommen), ägs. wilcuma,alltså: kommen efter någons önskan el.vilja. - Vällust, fornsvenska vcellust,njutning, fröjd, särsk. om sinnlig njutningo. världslig fröjd = danska vellyst, frånmlty., nyhögtiska wollust. Ännu hos t. ex.Lidner har ordet undantagsvis den hosupplysningstidens skalder allmännna betyd,av 'upphöjda och ömma själsrörelser'.Med avs. på den i nsv. (först under1800-t.) specialiserade betyd, av'könsnjutning' jämför den likartade betyd.-ut-vecklingen av o tukt. - Välmåga,Gustaf I 1558 (i brev till h. Magnus):'tijtt tilstand och välmåge', L. Petri osv.,till fornsvenska magha, mogha, varav må 2.Jfr förmåga. - Välsigna, se d. o. -Välstånd, Phrygius 1615, Wallius 1620(jämför 1561: -slend) = danska velsland, efterty. wohlsland eller medellågtyska (1200 - 1500) wolslant; jämför uttr.stå sig bra. - Hit hör också nord. o.mellansv. samt finnl. dial. väles, välis,hell!, lycklig du!, m. m., motsvar. ä. nsv.wälis dig o. wäl ästn; jämför Kock Sv.Ijud-hist. 1: 234 f.Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt väl
- Hälsan
- krävs av domare
- rötter i luften
- septembermorden 1792
- septembermorden 1792
- Är tyranner 9 bokstäver
- Är väl skräddaren
Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller väl
- abu bakrs välde
- blir förvälld
- brukar väl repgubbar 3 bokstäver
- Bör väl smörjas 4 bokstäver
- de är väl snarlika 7 bokstäver
- den väldiga röran 6 bokstäver
- det kan väl vara tolf eller femton år sedan
- dväljs
- Folkväldet 10 bokstäver
- gå med vält
- Gör väl smal planka
- Gör väl svag planka
- gör väl trollungar
- inte riktigt väl
- kalväl
- Kvällsjobb
- kvällssyssla
- Lever väldigt enkelt 7 bokstäver
- Lite väl sedd
- Lätt att svälja
- mycket väl
- När väl alla
- självherravälde
- Ska väl chef ta 6 bokstäver
- trycktes för väldigt länge sedan
- Var väl den döende dandyn
- Vill väl jägare 5 bokstäver
- Väl acklimatiserade
- Väl fromma
- Väl i väst 2 bokstäver
Exempelmeningar som innehåller väl
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Jag insköt att de väl i så fall var tomma.
- - Det kan väl uttnyttjas till hemelektronik, säger Wolfgang Rüdel på kabelnämnden.
- Det fanns väl några avlägsna släktingar någonstans - men numer knappast några som Naëmi kände.
- - Så länge de inte visar prov på vanart kan det väl inte skada, säger Mats.
- Och märk väl : jag är varken bitter eller nedslagen, jag bara konstaterar att så här är livet.
- " Det var väl ingen nyhet ", suckade han.
- Men när rekordet väl är ett faktum är glädjen inte ogrumlad.
- Jag publicerar inte bara i Läkartidningen, som väl är den tidskrift som håller förbundets ledning à jour med den medicinska utvecklingen.
- Svensk ambassadpersonal träffade 47-åringen även i dag och han säger sig behandlas väl enligt Jörle.
- Han visste mycket väl hur Nora ville ha det - det trodde han i varje fall.
- Hon räknade det väl som självklart att Johan Ekebladh skulle överleva henne.
- De tio samlade bidragen är väl valda.
- Trion är väl sammansvetsad.
- Ett ord i 1700-talets språkbruk som väl beskriver sprätthökens livsstil är lappri.
- På » Baltik » fortfara auktionerna att vara väl besökta, och prisen i allmän- het bibehålla sig.
- Detta kan verkligen gå precis hur som helst, och mycket kommer handla om individuella prestationer nu när lagen kan varandra så väl.
- Den förmedlar sin faderlighet till mig lika väl som till björksnärtarna i dungen.