Vad betyder örfil? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

örfil

uttal: [ ²'ö:rfi:l ]

(örfilen, örfilar)

Vad betyder örfil?

örfil substantiv
  1. slag mot öra el. kind med flata handen
  2. slag med öppen hand över kind eller öra
  3. finlandssvenska kanelbulle
Snabblänkar

Besläktade ord till örfil

    örfil på engelska

    Synonymer till örfil

    För fler synonymer se synonymer till örfil

    Ordets historia/ursprung

    örfil, 1623: öhrfijler plur., 1626: ohr-,förr o. ännu i dial. (t. ex. Bohuslän .) ävenöre-, ävensom -fill 1666, -fillar 1794, (ä.)skå. örnfil-, ombildning (knappast dockmed Noreen V. spr. 3: 234 med mellan-formen *örfigel, efter likbetyda n de ty.dachtel o. holl. wafel) av ett ord motsv.ä. nsv. öhrfigen Växiö 1674, danska ørefigen;från ty.: medellågtyska (1200 - 1500) ôrvîge = sen medellågtyska (från 1100 till Luther) (ty.ohrfeige), egentl.: öronfikon, alltså ettskämtsamt bildligt uttryck av sammaslag som äldre nysvenska (1520 - 1730) smällfikon, svenska dial.smällfiken i samma betyd., eller nyhögtiska o. ty.dial. dachtel, örfil, egentl.: dadel,maulschelle, urspr, ett bakverk, maulbirne(päron), kirsche (körsbär), pflaume(plommon) (kopfnuss i samma betyd, hör möjl.däremot ytterst till urgermanska *hn(e)uð-, slå,stöta, varom se nita, nudda, nåda),ä. nsv. smörgås, örfil (se smörgås), da.vaffel, örfil, egentl.: våffla, danska huske- o.sandsekage, örfil, svenska dial. kinnfisk, örfil,sv. munfisk; jämför franska marron, slag medknuten näve, egentl.; kastanj (från uttr.ss. donner des marrons, giva kastanjer,dvs. bulor, alltså ej fullt jämförligt medde förra fallen); se f. ö. under fikon,fisk o. koka. Mera utfört uppträderdet bildliga uttrycket i äldre nysvenska (1520 - 1730) uppätaen örfil t. ex. Brasck 1648, fe(e)ta örfilart. ex. 1649; jämför ä. nyhögtiska eine maulschelle(dvs. munfisk) auffressen Chr. Weisem. fl. Otänkbart är dock ej, att ordetsursprungliga form föreligger i holl.oorveg, till feja. Jfr orre 2. — Härtillvb. örfila, Rudbeck 1702 osv. — I ä.nsv. även: öredrag; i vissa nsv. dial.örtass. — Ett gammalt nord. ord för'örfil' är äldre nysvenska (1520 - 1730) kin(d)häst, fornsvenskakindhæster = fornisländska kinnhestr. En annanbeteckning är kindpust, vartill det bl. a. igamla bibelövers, vanliga kindpusta, ör-fila; i gotiska språket bibeln i stället kaupatjan,enl. Bugge från armen., enl. Kluge avett kaupat- (= urgermanska *haufaþ-, motsv.huvud), med förgerm. konsonantismlånat från ett icke urgermanska folk.

    Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

    Korsordsledtrådar & korsordssvar

    Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt örfil

    Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller örfil

    Exempelmeningar som innehåller örfil

    Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

    • Fadern ger honom en örfil och föräldrarna återvänder hem till Indien.
    • Båda ger juden varsin örfil, går sedan lugnt vidare som om ingenting har hänt.
    • Istället för en örfil uppbygglig livsmoral.
    • Då höll jag på att få en örfil till, så det var bäst att bara tjuta och inte säga nånting.
    • Han stegade fram till Brita, slet upp henne på fötter och gav henne en rungande örfil.
    • Hon hade god lust att ge flickan en örfil.
    • Som en örfil.
    • Emil slet fram honom i den nakna foten och när Arne kommit på benen gav Emil honom en örfil så att han tumlade mot skrivbordet vid fönstret.
    • Han rusade då fram och spottade på henne, varpå hon gav honom en örfil.
    • Så kom det här som en örfil, säger Swen Nilsson, ordförande Kullens Fiskareförening.
    • - Å du me, slutade han och gav henne en rungande örfil.
    • Simon förstod att om han envisades skulle nästa åtgärd från hennes sida bli en örfil, så han bockade tafatt och skyndade ut.
    • – Det tror jag, man har fått en örfil av de granskande organen och nog dragit sig tillbaka.
    • Jag fick en örfil eller en utskällning eller bådadera i alla fall.
    • Ibland var det så tydligt som en örfil...
    • För att försvara sig ger han den andra eleven en örfil.