Vad betyder begåvning? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

begåvning

uttal: [ beg'å:vning ]

(begåvningen, begåvningar)


Vad betyder begåvning?

begåvning substantiv
  1. (goda) anlag, intelligens
  2. djup kunskap eller djup färdighet inom något område, särskilt medfödd eller naturligt (spontant) utvecklad
Snabblänkar

Synonymer till begåvning

För fler synonymer se synonymer till begåvning

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet begåvning ännu.

Exempelmeningar som innehåller begåvning

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Han hade väl den sorts begåvning som gjort honom lämplig för tjänst i kontraspionaget och säkerhetstjänsten.
  • Definitionen har även kritiserats för att uteslutande definiera dyslexi i frånvaro av normal icke-verbal begåvning ( se t.ex. Stanovich, 1991 ).
  • Enhetsskolan var ingen fullträff, varken för dem med särskild begåvning eller för dem med behov av extra hjälp.
  • - Om man inte räknar begåvning och talang, mumlade Viveca.
  • Det var lika bra att inte förvänta sig så mycket, i synnerhet om man saknade begåvning för något särskilt.
  • Men jag skulle tycka det var roligt om du får använda din begåvning.
  • Begreppet begåvning används ofta för att framhäva en människa som mer intelligent än andra.
  • Det var ett sätt att göra undervisningen individuellt anpassad för dem som hade svag begåvning.
  • När han gått ut gymnasiet nekade han att läsa vidare fast han kunde ha begåvning till det.
  • Men hans sociala begåvning, organisatoriska snille och oortodoxa metoder skulle bli nog så viktiga tillgångar.