öga

Ordets historia/ursprung

öga, fornsvenska ögha = fornisländska auga, danska øie,got. augô, fornsaxiska ôga, fornhögtyska ouga (ty.auge), angelsaxiska eller fornengelska éage (engelska eye; jämför daisy,tusensköna, egentl.: dagsöga). Ordet måste,trots framställda invändningar, på etteller annat sätt sammanhänga med denallmänt spridda ieur. stammen *ok^u̯- ilat. oculus, öga (varav franska oeil), grek.ósse (av *ok^u̯i̯?e), båda ögonen, ómma(av *ok^u̯mn̥), öga, ophthalmós (jämföroftalmologi o. optik), fornslaviska oko, litau.akìs, armen, akn osv., jämför grekiska óssomai,ser, angelsaxiska eller fornengelska íewan, visa (av *a(ᵹ)wian), fornhögtyskaawi-zoraht, ögonskenlig, osv.; andrasläktingar se förtona. Sannol. harden härur utvecklade urgermanska stammen*aᵹw- ombildats till *auᵹ- i anslutningtill *ausō = öra; jämför förhållandetmellan huvud o. latin caput o. se f. ö.under mjälte o. tunga. Att däremotmed vissa forskare söka upprätthållasambandet med latin oculus osv. genomatt här antaga en reduplicerad bildning(*oqəqā) eller en urgermanska avledning *ahwganär säkerl. förfelat. Meillet tänkersig som en möjlighet, att den urgermanskaombildningen av *aᵹwō till *auᵹō, liksomden rika formväxlingen i övrigt, berorpå eufemism (noanamn); jämför de allmäntspridda föreställningarna om *det ondaögat'. -- Sanskr. ákši n., öga, o. beotiskaóktallos detsamma höra närmast till ett ieur.oks. -- Ordet har sålunda, liksom deflesta andra kroppsdelsbeteckningarurindoeuropeiskt ursprung. -- Med avs.på det neutrala könet jämför hjärta, öra,isl. lungu n. plur. o. (sekundärt) isl.nýra, njure, o. ǫkla = svenska dial. ankla,ankeller I vissa dial. (genom senareutveckling) även fem. liksom hjärta o.öra. -- Till ord för 'öga' i förb. medord för 'emot' ha bildats en delbeteckningar för 'anlete': gotiska språket andaugi tillanda-, emot (se an- 2), grekiska prósōpon,sanskr. pratīkam (av *proti-ək^u̯-); jämfördet likartade anlete. -- Om ord för'öga' i betyd, 'fönster' se d. o. o.vindöga. -- Falla eller springa i ögonen,motsv. i danska, efter nyhögtiska in die augenfallen, springen; jämför franska sauter aux yeux,lat. cadere sub oculos. -- Göra storaögon, 1799, klandrat i Journ. f. sv.litter. 1800, mostsvarande i danska, efter nyhögtiska grosseaugen machen, jämför franska ouvrir de grandsyeux. -- Ha ett gott öga till någon,motsv. i danska, bildat i motsats till haont öga till någon (jämför t. ex. engelska tolook upon one with an evil eye); enl.den gamla o. över en stor del av jordenspridda föreställningen om 'den ondablickens' makt; jämför Matt. 6: 23: 'om dittöga är ont'. -- Mellan fyra ögon,jämför Gustaf II Adolf: under fyra ögon,jämte danska under fire øine, efter nyhögtiska untervier augen (i äldre nysvenska (1520 - 1730) o. danska felaktigtöversatt), jämför franska entre quatre yeux, italienskaa quattr' occhi osv. -- Slå blådunster i ögonen (osv.), se slå 1. --Vara en nagel i ögat, se nagel. --Öppna någons ögon, mostsvarande i danska,ty., eng., franska ; jämför latin aperīre oculos. --Ett från o. 1500 inpå 1600-t. vanligtuttr. var under ögonen i betyd, 'emot,till misshag eller skada', t. ex. Gustaf IIAdolf: 'Domen war honom under ögonen'.-- Ögonblick, fornsvenska öghnablik =da. øieblik, från medellågtyska (1200 - 1500) ôgenblick = ty.augenblick (ä. medellågtyska (från 1100 till Luther) ougôn blick,innehållande genit. plur.); egentl.:blinkning med ögonen (se blick); jämför eng.in the twinkling of an eye ävensom sv.på blinken, ögonblickligen. I fornsvenska ävenöghnabragdh; se bragd. -- Ögonbryn,i äldre nysvenska (1520 - 1730) även -brun, fornsvenska öghnabrūn,-brȳn, ögonbryn, ögonlock = danska øiebryn,isl. augabrún, nyhögtiska augenbrau(n)e osv., sef. ö. bryn. Ett annat nära besl. urgermanskaord härför föreligger i urgermanska *brǣwō =fsv. brā (se baldersbrå), jämför nyhögtiskaaugenbraue, engelska eyebrow, ävensom fornhögtyskawintbrâwa, ögonhår (ty. wimper ds., medsammans, augenwimper, varav danska øienvipperds.) = medellågtyska (1200 - 1500) winbrâ(we),ögonbryn, även: ögonhår (med omstrittförsta led; enl. somliga till forniriska find, finn,hår; enl. andra till vind, krokig); fsv.ögnabrā betyder utom 'ögonhår' även'ögonlock'. I t. ex. Vätöm. Uppl. (Sv.lm. X. 1: 92) heter 'ögonbryn'ögonvärme (-a), till fornisländska hvarmr, ögonlockeller dess yttre kant, norska augnekvarm iden senare betyd., av R. Much PBB17: 118 sammanställt med gall.-lat.parma, kort, rund sköld, av *k^u̯arm-Beteckningarna för ögonbryn, -hår o. -locksynas alltså lätt gå över i varandra. Ilat. betyder cilium i sht 'ögonhår' ( franskacil), supercilium 'ögonbryn' ( franska sourcil);väl besläktat med latin cēlāre, dölja, hjälm,hölja osv. Grek. har för 'ögonbryn'det med fornsvenska brā, nyhögtiska braue osv. o.ögonbryn besl. ophrỹs, motsvar. sanskr.bhrū- osv. (varom senast J. SchrijnenKZ 50: 144), alltså en samindeouropeiskbeteckning; grekiska dessutom blepharís(genit. -ídos), en avledning avblépharon, ögonlock. -- Ögonlock, Var. rer.1538: ögnalok, fornisländska augnalok, danskaøielaag, till lock, liksom nyhögtiska augenlid =engelska eyelid till fornhögtyska hlit, lock, osv. el.fslav. věko, lock, ögonlock. I ä. danska ävenøgenhvalv. Andra beteckningar se ovanunder ögonbryn. -- Ögonnäst, väst-o. sydsv. dialektord, ögonvrå, se undernäst 2. -- Ögonskenlig, alldelesuppenbar, 1544: ögonskenlige, 1560:ögenskinligit (i kanslispr.), efter nyhögtiskaaugenscheinlich, avledning av augenschein,beskådande, varifrån äldre nysvenska (1520 - 1730) ögna-,ögonsken, till schein, av fornhögtyska scîn (se undersken o. jämför skenhelig). I danska i ställetøiensynlig efter medellågtyska (1200 - 1500) ôgensûnlîk; jämför isl.augsýnn, uppenbar. -- Ögonsten, jämförO. Petri, Tessin 1756 m. fl. ögna- o.fsv. ögh-, öghastēn (om sammans.-formenögh- se nedan; ännu t. ex.Bellman), mostsvarande fornisländska augasteinn, norskaaug(ne)stein, danska øiesten. I svenska omögonklotet eller om kristallinsen (t. ex.Berlins Naturl.), men även om pupillen(t. ex. O. Petri, Osbeck 1755, jämför Dalin1853). I nutidsspråket förekommer dockordet nästan blott i överflyttadbemärkelse, jämför 5 Moseb. 32: 10 (gamla övers.):'bewarade honom såsom sin ögnasten'(Vulgata: pupillam oculi sui); medmotsvar. i danska, ty., eng., franska (ävensom ordenför 'öga' i latin o. grek., t. ex. ocule miPlautus). I de övriga urgermanska spr. i ställetuttryckt med ord för 'äpple', nyhögtiskaaugapfel (i båda betyd.), engelska eyeapple, da.øieæble (jämte øiesten); jämför franska prunelled'oeil. --Ögontand, Serenius 1734:ögne- = danska øientand, nyhögtiska augenzahn,engelska eyetooth; jämför franska dent oeillère tilloeil, öga. -- Ögontjänare, A. AndreæFörsp. till L. Petri Kyrkost.,Angermannus 1587 (i båda fallen ögna-) =da. øientjener, medellågtyska (1200 - 1500) ôgendêner, nyhögtiskaaugendiener, jämför äldre nysvenska (1520 - 1730) ögnaskalk t. ex.L. Petri, danska øienskalk till skalk,tjänare (se skalk 1), engelska eye-servaut,övers, av grekiska ophthalmódoulos (Constit.apost.), efter bibeln, Efes.-brev. 6: 6 igamla bibelövers.: 'Icke tjenande allenaför ögonen, såsom menniskom till wilja'(vulgata: ad oculum servientes) o. nya:'icke med ögontjänst (grek.ophthalmodouleía), av begär att behaga människor'.-- Ögontröst, Euphrasia officinalis,slutet av 1500-t.: ögne-, Månsson 1643:ögentrost = danska øientrøst, från mlty.ôgentrôst n., nyhögtiska augentrost; jämför engelskaeyebright; på grund av växtens användningmot ögonåkommor. -- Sammansättningsleden fsv.,ä. nsv. ögh- o. fornisländska aug-motsvaras av angelsaxiska eller fornengelska éag-, fornhögtyska oug-, jämför t. ex.ty. augapfel, ögonsten, augbraue (jämteaugenbraue), ögonbryn, o. gotiska språket auga- iaugadaúrô, fönster, väl med -a fråna-stammarna (se Ordbildning II). - Sef. ö. ögla, ögna.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt öga

• en fisk
• en fisk
• en fisk
• en fisk
• en fisk
• en fjäril
• en maträtt
• en prydnadssten
• Ett hade oden
• Flera buntar
• graier
• Grenbas
• Har iris
• hysa stor aktning för
• i ringa mån
• mittpunkt
• Praktfjärilen
• Respekterade
• Ses fiende i
• sluten teaterloge
• smörklick i gröt
• tappställe
• titthål i ytterdörr

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller öga

• bestigning av höga berg
• blåmärke runt öga
• Det höga berget
• Drabbar ögat
• Drabbar ögat 4 bokstäver
• droppas i ögat
• en de fem höga riksämbetsmännen
• en fest för ögat
• en kvinnlig varietédans med höga bensparkar
• ensitsig tävlingsbil för höga hastigheter
• ett instrument för undersökning av ögat
• ett sångsätt med höga toner
• fast hoppställning för höga simhopp
• föga bebyggd trakt
• föga känd person
• Fögaförfinad
• Föra tråd genom nålsöga 3 bokstäver
• gå med höga eller långa steg
• har bara ett öga
• har ett öga i mitten
• huvudman för brittisk högadlig släkt
• hår och ögats iris
• högadlig engelsk man
• Högaffeln
• Högaktuell 3 bokstäver
• Hördes i höganäs sky
• i onda ögat
• i oxens öga
• inte synlig för blotta ögat
• Kan ha höga klackar