Valborg

Ordets historia/ursprung

Valbo, härad i Dalsl., fornsvenska Var(dh)bo(hwraidh), egentl.: Vardboarnas, dvs.deras härad som bo på Varpyniar,häradets namn vid slutet av 1200-t., tillfsv. värper, vakt eller här möjl.: vårdkase(- vård; jämför Varberg, Vartofta), o.vin(i), betesmark, motsvar. fno.-isl. vin,betesmark o. d. (i sht i ortn.), got.winja, bete, foder (Joh. 10: 9), mlty.winne, åkerland?, fornhögtyska winnia osv., avgerm. "wenjö; se f. under van 3, vänsbst., Väne o. Venngarn. Med avs. påformen Varpyn- jämför fno. Bjorgyn avBjprgvin, nu Bergen Norge. SOÄ 18: 1.Alltså bildat som häradsn. Bråbo,Hö-lebo, Norrbo, Sunnerbo, Vedbom. fl.Valborg, kvinnon., förr även -burg,fsv. Valborgh - fornisländska Valborg, från medelhögtyska,fornhögtyska Walburg, Walpurgis, helgon (700-t.,bördig från England). Första leden ärmångtydig: i en del tyska namn påWäl-, Wal(a)h- ingår fornhögtyska walah,främling, egentl.: kelt; jämför Valfrid o. sef. ö. valnöt, väl s k. I fornhögtyska finns ävenett kvinnonamn W altpur c. - HärtillValborgsmässa, 1. Maj, fsv.Valborgha-mcessa osv., den dag då helgonetsreliker (år 871) fördes från Hildesheim(till Eichstädt); sammanfallande med engammal hednisk vår- o.fruktbarhetsfest (med antändande av eldar m. m.).Ett minne härav äro väl de tre ax, medvilka Walpurgis framställes; dockannars tolkade på annat sätt (varomKer-ler Die Patronate der Heiligen södra 27).Den egentliga Valborgsdagen är i denkatolska kalendern d. 25 febr. (hennesdödsdag).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt Valborg

• den 30 april

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller Valborg

• valborgsmässoafton och första maj