Vad betyder bedröva? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
bedröva
uttal: [ bedr'ö:var ]
(bedrövade, bedrövat, bedröva, bedrövar)
Vad betyder bedröva?
bedröva verb- göra sorgsen
- göra sorgsen
Ordets historia/ursprung
bedröva, fornsvenska bedröva = danska bedrøve,från medellågtyska (1200 - 1500) bedrôven, mostsvarande nyhögtiska betrüben;jämför det enkla fornsvenska dröva, av mlty.drôven = gotiska språket drôbjan, nyhögtiska trüben; tillfsax. drôƀi, mulen, bedrövad, fornhögtyskatruobi, grumlig (ty. trübe) osv.; möjl.rot besläktat medOrdets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet bedröva ännu.
Exempelmeningar som innehåller bedröva
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Elin menade att hon flera gånger velat fråga, men att hon inte ville genera eller bedröva Anna.
- / Jag vill ej mer bedröva / med synder dig igen. "
- Kanske ville han inte bedröva dem, inte ta modet ifrån dem.
- Jag kan inte såra och bedröva Eberhard med sådana ord, inte vad jag sen än menar själv.