bekomma

(bekommit, bekom, bekomma, bekommer)

Vad betyder bekomma?

1. påverka, beröra

Exempelmeningar som innehåller bekomma

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Vågorna var tillräckligt små för att inte bekomma kajaken ett dugg och Felix paddlade fort utan större ansträngning.
• Mina män stirra på dem men flickorna låta sig inte bekomma.
• Alla brast i skratt men hon lät sig inte bekomma.
• Sa LångaRikard utan att låta sig bekomma.
• Filip läste brevet utan att låta sig bekomma och med blicken stadigt fäst på honom tömde Alexander bägaren utan att tveka.
• Jag skulle vänja mig vid att döda, sade han, det skulle snart inte bekomma mig det minsta.
• Hans fönster var stängt och rullgardinen innanför rutorna neddragen och avvisande, men jag lät mig inte bekomma.
• Nurejevs 1102 förvandlades till det fabulösa 1205, och detta, mina kära fröknar Kvad och Mellestad, utan att synbarligen bekomma honom.
• Men behandlingen föreföll inte att bekomma henne illa, inte ens Gretchen hade varit lika uthållig en gång i tiden.
• Han lät sig inte bekomma.
• Kvällen var väl i och för sig precis så glad som en kväll tilläts vara det året, fast Jazzbaronen lät sig inte bekomma.
• Men Walter lät sig inte bekomma av illasinnade rykten och framför allt lät han dem aldrig drabba Thea själv.
• Tävlingsdagen blåste det bitande kallt men det tycktes inte bekomma friskusarna som kastade sig utför backarna.
• Marken vibrerar när tågen susar förbi, men det lär inte bekomma växterna.
• Men det tycks inte bekomma de fria grisarna.