Vad betyder bekomma? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

bekomma

uttal: [ bek'åm:er ]

(bekommit, bekom, bekomma, bekommer)


Vad betyder bekomma?

bekomma verb
  1. påverka, beröra
Snabblänkar

Besläktade ord till bekomma

    Bekomma på engelska

    Synonymer till bekomma

        Hittade inga synonymer till bekomma...

      För fler synonymer se synonymer till bekomma

      Korsordsledtrådar & korsordssvar

      Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet bekomma ännu.

      Exempelmeningar som innehåller bekomma

      Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

      • Men man gjorde som han anbefallde - och det syntes bekomma envar väl.
      • Att det blev svensk förlust tycktes inte bekomma de svenska prinsarna så mycket.
      • Filip läste brevet utan att låta sig bekomma och med blicken stadigt fäst på honom tömde Alexander bägaren utan att tveka.
      • Torsten lät sig inte bekomma.
      • Kvällen var väl i och för sig precis så glad som en kväll tilläts vara det året, fast Jazzbaronen lät sig inte bekomma.
      • Ensamheten tycks inte bekomma henne.
      • Men behandlingen föreföll inte att bekomma henne illa, inte ens Gretchen hade varit lika uthållig en gång i tiden.
      • Lucas Henry inregistrerade Annikas förolämpning med ett ansträngt litet smil men lät sig i övrigt inte bekomma.
      • i ) Låntagare, som häftar i skuld till biblioteket, äger ej bekomma nytt lån, iförrän skulden är gäldad.
      • Att det blev svensk förlust tycktes inte bekomma de svenska prinsarna så mycket.
      • Men Birgit lät sej inte bekomma.
      • De många spelavbrotten och den försenade avsparken verkade mest bekomma Djurgården.
      • Mina män stirra på dem men flickorna låta sig inte bekomma.
      • Alla brast i skratt men hon lät sig inte bekomma.
      • Nurejevs 1102 förvandlades till det fabulösa 1205, och detta, mina kära fröknar Kvad och Mellestad, utan att synbarligen bekomma honom.
      • Jag skulle vänja mig vid att döda, sade han, det skulle snart inte bekomma mig det minsta.