Vad betyder bena? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

bena

uttal: [ ²b'e:nar ]

(benade, benat, bena, benar)


Vad betyder bena?

bena substantiv
  1. linje som delar håret
bena
  1. den linje som bildas när håret kammas åt två håll
  2. böjning av ben
Snabblänkar

Sammansättningar

  • mittbena

Besläktade ord till bena

Bena på engelska

Synonymer till bena

      Hittade inga synonymer till bena...

    För fler synonymer se synonymer till bena

    Ordets historia/ursprung

    bena, sbst. (Sahlstedt 1773) o. verb(1587), båda avledning av ett adj., motsv.isl. beinn, danska ben, rak, av obekant

    Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

    Korsordsledtrådar & korsordssvar

    Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt bena

    Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller bena

    Exempelmeningar som innehåller bena

    Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

    • ( Men en gång när han kom tillbaks från sjön, illamående så han knappt kunde stå på bena, satt den och flina åt honom på trappan. )
    • En del av arbetet bestod av att bena ut otrygghetens generella empiriska dimensioner.
    • Ibland överfölls dom också av bilden av hennes hud under den halslösa klänningen ; eller av dom starka vita bena som bar henne bort.
    • Och hon sa Ja ja ja ; och omfamna honom med bena och höll hårt om hans huve med sin friska, starka arm.
    • Jag skulle bena upp problematiken ordentligt.
    • Lennart stirrade på åklagarens vita bena och hatade honom.
    • Bena fisken, dela i små bitar.
    • Det man inte har i huvet har man ibland i bena.
    • Det är ett svettigt jobb att bena ut Frej Larssons och Herbert Munkhammars alla musikaliska förehavanden.
    • Ett sätt är att fästa den nya, positiva tanken på papper och bena ut sina negativa föreställningar omkring den, så ärligt som möjligt.
    • Sen vingla han opp på bena, vacklande och svag, med fingrarna trevande över svullnaden kring ögat.
    • Och han kom på bena.
    • Ingenjörn var klädd i arméns officersmorronrock ; dom knubbiga bena vingla yrvaket.