bråka

(bråkade, bråkat, bråka, bråkar)

Vad betyder bråka?

1. ställa till bråk
2. föra oväsen och/eller orsaka skada
3. ha olika uppfattning om något, och (ovänskapligt och kraftfullt) argumentera med varandra om detta
4. slåss

Exempelmeningar som innehåller bråka

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Ville hon bråka nu igen, så inte honom emot.
• Men jag hoppas vi kan ha en god dialog tillsammans, kroka arm istället för att bråka.
• Om ni bara samarbetar utan att bråka, kommer ingenting att hända.
• Det där är länder det är lätt att bråka med och klaga på.
• " Ni är på besök, för guds skull, sluta bråka ! "
• För min mors generation handlade det mycket om att skrika och bråka om att vara instängd i en bur.
• - Jag vill inte bråka.
• Ute för att bråka.
• Det betydde att en massa krigare fick åka hem för gott, och vilka skulle de bråka med då ?
• — Så min lilla unge, så ja, inte bråka nu...
• – Vi har inte behövt bråka med någon ännu, utan alla verkar ha skött sig, enligt kommunernas inspektioner.
• Slår Jesse en home run så är det inget att bråka om.
• Jag kommer att bråka.
• Egentligen vill de inte bråka, men det bara blir så.
• Och bråka inte så mycket med din morsa, hon är faktiskt rätt schysst.
• Det är två utomstående som kommit för att bråka med en eller flera boende, och man har haft fram en machete, säger Morten Gunneng vid polisen.